EASANya drönarregler från EU som du behöver känna till.

Nytt regelverk för drönare

Den 1 juli 2020 skulle det nya EU-gemensamma drönarregelverket, framarbetat att Europeiska Luftfartsmyndigheten (EASA) träda i kraft. På grund av Corona-pandemin sköts detta datum fram till årsskiftet 2020/2021 och först den 31 januari 2021 började de nya reglerna att gälla.

Bakgrunden till de nya reglerna är att underlätta den snabba utvecklingen av drönare och samtidigt behålla säkerheten i takt med att användningen ökar. Bland annat ställs högre krav på både drönaroperatören (den ansvariga) och fjärrpiloten (den som flyger drönaren), däribland registrering och avklarad online-utbildning och prov som leder fram till ett nytt behörighetsbevis kallat Drönarkort.

Det nya regelverket består av två förordningar, en delegerad förordning (EU 2019/945) samt en genomförandeförordning där de operativa bestämmelserna ingår (EU 2019/947). Den som vill kan läsa mer på Europeiska flygmyndighetens eller svenska Transportstyrelsens hemsida.

Riskbaserat regelverk

Det nya regelverket för drönare är riskbaserat vilket innebär att indelning sker i olika kategorier beroende på bland annat drönarens vikt och avstånd till människor och bebyggelse. Övergripande delas det nya regelverket delas in i tre huvudkategorier: öppen, specifik och certifierad. Det är troligt att många drönarpiloter som enligt tidigare nationella regelverk flugit sin drönare i Klass 1 kommer omfattas av den öppna kategorin i det nya regelverket. Det innebär i så fall det att betydande del av tidigare kommersiella drönaranvändning sannolikt kommer genomföras i den öppna kategorin. Detta medan andra kommer behöva gå upp till kategorierna specifik för att kunna flyga sin drönare som tidigare. Enkelt sammanfattat kan man säga att ju närmare människor man vill flyga, och desto tyngre drönaren är, desto mer utbildning krävs.

Den grundläggande ”Öppna” kategorin

Förenklat omfattas flygningar inom synhåll (VLOS) med drönare under 25 kg, på maximalt 120 meter höjd över marken samt på ett säkert avstånd från människor av den grundläggande öppna kategorin. Inom dessa ramar krävs inget tillstånd från Transportstyrelsen, dock krävs avklarat prov för behörighetsbevis Drönarkort. Det är inom denna huvudkategori som vi erbjuder drönarutbildningar. Denna kategori delas sedan in i olika underkategorier, vilka benämns A1, A2 och A3. Hur nära människor man avser att flyga sin drönare samt dess vikt avgör vilken underkategori som gäller. Gemensamt för dessa tre underkategorier är däremot att fjärrpiloten aldrig får flyga sin drönare direkt över folksamlingar – oavsett vikten på drönaren. Observera att även om inte drönarflygningar i den öppna kategorin kräver tillstånd från Transportstyrelsen så kan tillstånd krävas från andra berörda myndigheter. Det kan exempelvis vara Spridningstillstånd av materialet från Lantmäteriet eller tillstånd från flygtrafikledningen på en närliggande flygplats.

Utbildningskrav och behörighet

En av de stora förändringarna i och med det nya regelverket för drönare är att det införs ett utbildningskrav. Inom den öppna kategorin ska fjärrpiloter som tänkt att flyga inom någon av dess underkategorier (A1 + A3) eller A2 genomgå en online-utbildning för att sedan certifieras. Därefter erhålls ett Drönarkort som Transportstyrelsen utfärdar. Detta utbildningskrav gäller såväl privatpersoner som företag. Sammantaget vill man öka kompetensen hos de som flyger drönare och säkerställa grundläggande nivå. Allt för att undvika incidenter och öka säkerheten i drönaranvändandet.

Kategori Specifik och Certifierad

För flygningar med högre risk måste man till skillnad från den öppna kategorin söka tillstånd hos Transportstyrelsen. Detta kan vara exempelvis för drönare som väger mer än 25 kg eller för de som flygs utom synhåll (BVLOS), högre än 120 meter eller i närheten av människor. Dessa drönarflygningar omfattas av antingen den specifika eller certifierade kategorin och kräver mer omfattande utbildning. Detaljerna kring utbildning för dessa kategorier är under utveckling och vi hänvisar till Transportstyrelsen för dig som berörs av dessa kategorier.

Drönarens vikt: 250 gram

250 gram utgör en viktig gräns för indelning av drönare enligt det nya regelverket. De flesta av dagens drönare från exempelvis drönartillverkaren DJI landar över denna gräns. Gränsdragningen innebär att de som flyger en drönare tyngre än 250 gram måste registrera sig hos Transportstyrelsen samt klarat provet hos densamma efter genomgången online-utbildning. Efter avlagt prov erhåller man inom den öppna kategorin ett så kallat Drönarkort. Drönarkortet kan likställas med ett körkort och ska alltid finnas med dig som under dina flygningar.

Övergångsregler 1 januari 2021 – 31 december 2023

För att brygga övergången från tidigare nationella regelverk till det ny EU-baserade samt dess relation till existerande drönartyper, gäller övergångsregler under två år för de drönare som saknar så kallad C-klassning. De innebär bland annat att uppdelningen av drönare baserat på deras vikt skiljer sig, (enligt 2019/947 Artikel 22). Under denna övergångsperiod gäller istället följande: Drönare upp till 500 gram tillhör underkategori A1, drönare upp till 2 kg tillhör underkategori A2 och drönare upp till 25 kg tillhör underkategori A3. Tills drönartillverkare släpper drönare med C-klassning, är det dessa övergångsregler man har att förhålla sig till. Efter övergångsperioden, med start 1 januari 2024, kommer dessa befintliga drönartyper som saknar C-klassning fortsätta kunna flyga men enligt ny kategorisering: Drönare som väger mindre än 250 gram hamnar i begränsad A1 (enligt artikel 20a i EU 2019/947) och drönare som väger mindre än 25 kg hamnar i underkategorin A3 (enligt artikel 20b i EU 2019/947). Tabellen nedan sammanfattar vad som gäller under övergångsperioden, för nya drönare (C-klassade) samt vad som händer med befintliga, "gamla", drönarmodeller efter övergångsperioden med start 1 januari 2024.

Underkategori	Övergångsperioden: 210101-231231	Nya drönare (C-klassade)	Icke C-klassade drönare efter 231231
A1	< 250 g: Över människor men inte folksamlingar (ex Mavic Mini, DJI Mini 2). > 250 – 499 g: Bör ej flyga över enskilda människor (ex Mavic Air, DJI Spark)	< 250 g (C0-klassen): Över människor men inte folksamlingar. > 250 g (C1-klassen): Bör ej flyga över enskilda människor	< 250 g: Över människor men inte folksamlingar. > 250 g: Ej längre A1, flyg inom A3 istället
A2	500 g – 2 kg: Minst 50 m avstånd till icke medverkade personer (ex DJI Air 2s, Mavic Air 2, Mavic 2, Phantom)*	Upp till 4 kg (C2-klassen): Minst 30 m avstånd till icke medverkade personer. 5 m med ev. lågfartsläget.	Ej längre A2, flygs enligt A3 istället.
A3	2 – 25 kg: Minst 150 m säkerhetsavständ till bostads-, affärs-, industri-, och rekreationsområden. Ej i närhet av människor (ex DJI Inspire och Matrice-modellerna)	Upp till 25 kg (C3 och C4-klassade): Minst 150 m säkerhetsavständ till bostads-, affärs-, industri-, och rekreationsområden. Ej i närhet av människor	Upp till 25 kg: Minst 150 m säkerhetsavständ till bostads-, affärs-, industri-, och rekreationsområden. Ej i närhet av människor (ex DJI Inspire och Matrice-modellerna)

*Det är möjligt att flyga drönare i viktklassen 500g < 2kg även inom ramen för underkategori A3, men då är det minsta säkerhetsavståndet 150 m.

Flyg ansvarsfullt - Ta Drönarkort

Att flyga drönare innebär en rad krav som måste uppfyllas och som drönarpilot måste man agera ansvarsfullt. I det ansvaret innefattas bland annat att ha god kännedom om de lagar, regler och bestämmelser samt begränsningar som gäller inom de områden där flygningen med drönare äger rum. Korrekt utbildning blir därför nyckeln.

Drönakortet utfärdas av Transportstyrelsen efter avlagt kunskapsprov online. För underkategori A1/A3 är det 40 flervalsfrågor där minst 75 % rätt krävs. För underkategori A2 krävs ett tilläggsprov om 30 samt genomförd praktisk självutbildning – allt detta täcker våra utbildningar in.

Drönarkortet fungerar som ett kompetensbeviset och är giltigt i fem år. Du ska alltid kunna visa upp detta vid flygning, ungefär som ett bilkörkort.

Åldersgränsen för att flyga drönare är 15 år.

Drönaroperatör
och fjärrpilot

I och med de nya EU-gemensamma drönarreglerna är det ännu viktigare än tidigare att skilja på begreppen drönaroperatör och fjärrpilot. Drönaroperatören är den som är den ansvarige för en drönarflygning och måste således vara registrerad på Transportstyrelsens webbportal. Fjärrpiloten är den som flyger själva drönaren, vanligtvis känd som drönarpilot.

Notera att för privatpersoner är ofta fjärrpiloten och drönaroperatören densamma, det vill säga personen i fråga. För företag som flyger drönare är operatören ofta istället en juridisk och inte fysisk person.

Drönaroperatören

Den som är ansvarig för flygningen och användningen av drönare. Behöver registrera sig hos Transportstyrelsen.

Fjärrpiloten

Den som flyger själva drönaren, drönarpiloten. Innehar ett befälhavaransvar och behöver ta Drönarkortet.

Drönarjuristen reder ut frågorna

Det nya regelverket för drönare är på många sätt mer omfattande än det nuvarande och därmed uppstår det en hel del frågor kopplat till reglerna och vad som gäller. För att reda ut den juridiska biten har vi tagit hjälp av Joel Sköld som är drönarjurist på JP Infonet. Joel har lång erfarenhet av att jobba med dessa frågor och är flitigt anlitad i branschen för sin kompetens inom området. Nedan besvarar han de vanligaste frågorna kopplat till den nya drönarreglerna som trädde i kraft 31 januari 2021.

Joel Sköld, Jurist och Konsult

Det kan vara en fördel att samordna organisationen eftersom det i och med de nya
reglerna också blir skarpare krav på ansvarsposter, styrdokument och
dokumentation. Då underlättar det om detta inte behöver tas fram och hållas
uppdaterat flera gånger om. Det kan också vara bra ur ekonomisk synvinkel med
tanke på bl. a. underhåll och tillstånd, särskilt om tillstånd i specifika kategorin
kommer behövas.

Nej, det kommer gå att fortsätta flyga även ”gamla drönare” i både öppna och
specifika kategorierna men det blir i öppna kategorin inte lika fritt som idag. Under
de två första åren gäller övergångsregler som framför allt gör det lite lättare att
använda drönare upp till 2 kg. Därefter måste alla drönare med maximal startvikt
över 250 g flygas med 150 meters avstånd till områden där människor vistas (den
exakta benämningen är bostads-, affärs-, industri-, och rekreations områden).

Med operationella procedurer som klargör vilka avstånd som alltid måste hållas och
bra sätt att försäkra sig om att det faktiskt blir så kan det vara möjligt att göra mycket
inom ramarna för A2.

Dock gäller 1:1-regeln som säger att minst samma säkerhetsavstånd till människor
måste hållas som höjden flygningen görs på. Dessutom får säkerhetsavståndet aldrig
vara mindre än 50 meter. Detta innebär att det kan vara ganska svårt att genomföra
flygningar i urbana miljöer.

Nej, definitionen är snarare kopplad till områdets generella karaktär och bebyggelse
men tydligare riktlinjer är att vänta från EASA för hur områden ska klassificeras för
riskbedömning i den specifika kategorin.

När det gäller områden som ska undvikas vid flygning enligt A3 i den öppna kategorin
så handlar det snarare om alla områden där människor vistas och det ska kunna
förväntas att det inte kommer finnas några icke-involverade personer i flygområdet.
Tyngre drönare ska helt enkelt flygas på ordentligt avstånd från människor, vare sig
det är tätbefolkat eller ej.

Kraven är högt ställda och personen måste dels uttryckligen ge sitt godkännande och
även få klara instruktioner och en gedigen säkerhetsgenomgång. Personen ska vara
fullt insatt i riskerna med flygningen och hur dessa ska hanteras vid händelse av att
en incident inträffar. Värt att notera är också att godkännandet att vara involverad
inte får vara nödvändigt att delta vid exempelvis ett evenemang.

Det beror helt på den aktuella situationen. En folkmassa definieras som
”sammankomster där personer är förhindrade att ta sig därifrån på grund av den tätt
packade folkmassan.” Med andra ord så kan antalet personer variera beroende på
hur tätt de står och även platsen har stor betydelse genom hur den påverkar
möjligheterna att akta sig för en kraschande eller okontrollerbar drönare. Exempel
som nämns i vägledande material är förutom uppenbara situationer som
sportevenemang och konserter även affärsgator och stränder under tider med
många människor på platsen.