Ena veckan kan vi läsa hur drönare räddar människoliv genom att leverera hjärtstartare eller förhindra spridning av malaria. Nästa vecka kan vi istället läsa om hur drönare flyger över svenska skyddsobjekt i form av kärnkraftverk. Trots all uppmärksamhet tycks det vara fortsatt oroväckande få som känner till att det numera krävs Drönarkort för att flyga.
Inför att det nya EU-gemensamma regelverket för drönare skulle implementeras i Sverige under 2020, gjorde Transportstyrelsen en uppskattning om att det finns hela 400 000 drönare för hobby- och fritidsändamål. Till det kommer alla företag som i allt större utsträckning använder drönare i sina olika verksamheter. I och med att det nya regelverket trädde i kraft i januari 2021, krävs Drönarkort för att flyga de allra flesta drönartyperna (> 250 gram). Ändå är det så få som 15 210 utfärdade Drönarkort per 1 februari 2022, vilket utgör endast 4 % sett till det uppskattade antalet. Som erfarna Drönarpiloter ställer vi oss frågan: varför så få?
Att flyga drönare, obemannat luftfartyg (UAS), i ett luftrum som delas med övrig bemannad luftfart, medför ett betydande ansvar. Många av dagens drönare väger upp mot 5 kg, har tiotals km lång räckvidd och når hastigheter upp till 90 km/h. Att följa de regler och lagar som finns är av yttersta vikt för att inte äventyra säkerheten för både andra i luften, såsom helikoptrar, flygplan och luftballonger eller människor, djur eller egendom på marken. Tyvärr ser vi oroväckande signaler på att allt för få som flyger drönare tar det på allvar, eller rent av struntar i att utbilda sig och ta Drönarkort – trots nya regelverket. Vill det sig illa är man på fel plats vid fel tidpunkt med sin drönare, något som kan få förödande konsekvenser.
Att sprida känslig information och bryta mot integritet eller dataskydd är en annan vanligt förekommande överträdelse. Majoriteten av dagens drönare är utrustade med kameror av mycket god kvalité, vilket gör det enkelt att avbilda det mesta från luften. En tumregel är att då man fotar eller filmar med drönare och får med horisonten, och vill sprida materialet exempelvis genom att dela det på Instagram eller Facebook, krävs spridningstillstånd från Lantmäteriet – för att inte riskera sprida information av ett skyddsobjekt exempelvis. Vidare har gränsdragningen mot övervakning varit i ropet vilket i praktiken ledde till ett totalförbud av att flyga drönare under 2016 när Högsta Förvaltningsdomstolen slog fast att det skulle räknas som kameraövervakning. Detta för att sedan i augusti 2017 bli lovligt igen, med vissa begräsningar.
En av anledningarna till att förhållandevis få tagit Drönarkort hävdar vi vara den orimligt långa provtiden man har på sig, hela 24 timmar! Tiden bör sättas i relation till provets omfattning som består av 40 (A1/A3-behörighet) + 30 (A2-behörighet) flervalsfrågor som besvaras i ett online-prov. Har man utbildat sig och tagit till sig kunskapen, tar provet ungefär en timme att genomföra. På så vis är upplägget väldigt likt det som gäller för bilkörkort B men där man får bara 50 minuter på sig att besvara de 70 frågorna som är av liknande karaktär. Vi ställer oss frågande till hur provtiden skilja sig så markant åt?
Den långa provtiden tycks också göra det enkelt att rentav fuska, då man i lugn och ro kan sitta och söka fram rätt svar, vilket man på daglig basis ser det skrivas om i olika forum och grupper. Sammantaget har vi som utbildningsaktörer märkt av att den långa provtiden ”urvattnar” behörighetsbevisets, Drönarkortets, legitimitet. Det sänder inte direkt signaler från myndigheten att ta drönare på det allvar som det nya regelverket antyder. Det var trots allt därför Europeiska luftfartsmyndigheten (EASA) till stor del införda skärpta kompetens- och regelkrav för drönarflygning.
Vidare är påföljden eller straffet för att flyga drönare utan Drönarkort något som måste förtydligas. Detta har oss veterligen varken Transportstyrelsen eller Polisen kunnat ge tydliga besked kring ännu. Då regeringskansliet och ansvarig minister Tomas Eneroth (S) fick frågan i samband med att nya reglerna trädde i kraft i början av 2021 (SVT, 16 januari 2021), var budskapet dock tydligt:
”EU-regelverket för drönare infördes snabbt utifrån dess omfattning. Det pågår nu ett arbete med att ta fram nationella sanktionsbestämmelser. EU-reglerna är tydliga och att inte följa dem är olagligt, det har polisen att förhålla sig till”
Så, är alla de överträdelser som sker med drönare beroende på ren okunskap, medveten illgärning eller en kombination av dessa? Det skiljer sig gissningsvis åt från fall till fall. Vår samlade övertygelse är att med rätt utbildning och kompetens samt ett certifieringsprov utformat därefter, kan incidenter och tråkigheter orsakade av drönare undvikas. Vi vill samtidigt passa på att understryka att många drönarpiloter också sköter sig felfritt idag genom att ha tagit Drönarkort och följer de lagar och regler som finns.
När drönare används regelrätt är det ett fantastiskt verktyg som för mycket gott med sig. Det ger inte bara häpnadsväckande bilder och filmer från ovan utan hjälper dagligen många företag och deras anställda till en både säkrare och effektivare daglig verksamhet. Som drönarpiloter, privatperson såväl som företag, måste vi tillsammans vårda drönarens rykte och den syn som samhället har på den. Annars finns risken att än striktare lagar och regler införs vilket kommer hindra såväl branschens, teknikens som fritidsintressets utveckling.
Flyg regelrätt och säkert – utbilda dig teoretiskt såväl som praktiskt och ta ditt Drönarkort.
Marcus Olsson
VD och Drönarpilot på Drönaruppdraget
info@dronaruppdraget.se
Fredrik Nilsson
Delägare och UAS-instruktör på QuadFoto
info@quadfoto.se
